Vegetariskt - jovisst!

När jag letade efter Nils Holgersson i min lilla bokhylla med gamla ärvda böcker råkade jag dra ut en annan gammal anrik sak: Husmoderns Köksalmanack 1933. Där fanns många nyttiga tips – t ex  om hur man fräschar upp halmhattar, hur man syr om mammas gamla kläder till sommarkläder åt barnen eller hur man piffar upp sin mellanklänning ned rysch och spetsisättningar…

Lite mera modernt kändes det när man kom till matlagning. Det är ju så inne med vegetariska rätter nu, i alla receptblad och reklamtidningar. Men det visade sig att det bara är en favorit i repris! I min gamla Almanack från 1933 fanns det både Aladåb med grönsaker och Vegetarisk wienerschnitzel, Palsternacksrand och Bleksellerigratäng. Jag blev faktiskt lite nyfiken på att prova! Vegetarisk wienerschnitzel t ex.

Istället för kött ingår där semolinagryn (semoligryn, står det visserligen). Sådana gryn finns nog bara i hälsokostaffärer numera, men mannagryn har jag inhämtat på Nätet att man ska kunna använda istället.

Det ingår ingen anjovis eller citron, men kapris – fast i smeten. Ska absolut provas! (Även om risken finns att det blir vad vi kallar en ”engångare”. Jag provar gärna nya recept, men många av dem går sedan inte i repris.) Jag bifogar sidan som en pdf, om även någon annan känner sig lite äventyrslysten!

I helgen har det varit sedvanlig fågelräkning, Vinterfåglar inpå knuten. Det är SOF (Sveriges Ornitologiska Förening) som håller i aktiviteten, och de har gjort det lätt att anmäla vilka fåglar man sett – det finns en lista med bilder på de vanligaste fåglarna, och där är det bara att klicka i antalet man observerat hemma. Och sedan finns det statistik att titta på – vilket som är Sveriges vanligaste fågel 2017 (talgoxen), vilket som är Eskilstunas vanligaste fågel 2017 (talgoxen) och vilket som är den vanligaste fågeln i vår egen trädgård… Hos oss är det pilfinken som är solklar vinnare, med blåmes, talgoxe och koltrast därefter.

Man kan även kolla in sitt postnummerområde på statistikfliken, och där såg jag att en god vän på gatan bakom, (ligger ut mot stora öppna fält), hade haft en hel massa steglitsar! Och jag som bara har sett dem på bild… Ja, det är i alla fall roligt att de finns i närheten!

 

/  EO

 

( Det hjälper nog tyvärr inte att klicka i bilden för att kunna läsa - har du en mus med scrollhjul kan
du använda tangenten Ctrl och scrolla(rulla) med hjulet på musen istället, för att förstora texten ...)

  

 

 

 

Vår på väg

Än är det förstås vinter kvar… Och jag hoppas på skidföre till V8, när det är sportlov för skolorna. Men gläds ändå åt de små vårtecken som faktiskt börjar synas.  

Redan för åtskilliga veckor sedan skrev någon på Facebook att Kejsarolvonet blommade, och häromdagen att den gula trollhasseln setts i blom i Nyfors. 

Det måste ju undersökas! Hybridkejsarolvonet hade verkligen blommat, med de yttersta blommorna, som sedan frusit och blivit bruna. Men det är ju precis så kejsarolvonen gör! De blommar optimistiskt mitt i vintern, och blir ofta lite tilltufsade allra ytterst på blomman. Men knopparna är helt oskadda, och kommer igång igen, så fort det blir varmt nog. De sitter beredda i rosa små klasar, med både blomning och doft. Buskar finns både i Rothoffsparken och i Hamnparken längs gatan. Jag ska leta upp dem igen när det blir vår på riktigt! 

Jag vet inget ställe där jag kan hitta gul trollhassel, men däremot den röda. Det finns flera buskar mittemot Tingsgården, d v s på andra sidan ån, vid gångvägen. Och det visade sig att de blommar för fullt! Såna lustiga helt osannolika blommor de har! Som rufsiga små trollperuker!

Domherrarna är ju inte precis några vårtecken, men vi har dem så ytterst sällan i vår trädgård att jag inte kan låta bli att ta med en rar liten sådan också… (Fotograferad genom köksfönstret) 

Det är allt en riktig liten snygging!

 

/  EO

 

(  Det är ju så fiffigt att man faktiskt får lite större bild om man klickar i den! )

 

Hybridkejsarolvonens knoppar står startklara

 

Det bruna ytterst på en av knoppsamlingarna är det som har frusit

 

Knopp med knoppar...

 

Domherre under fröautomaten

 

En sån stilig kavaj han har i silvergrått!

 

Tingsgården skymtar på andra sidan ån

 

Rufsiga hasselblommor

 

Bladen kommer ju inte förrän senare

 

De ser ut som påhitt...

 

Kan man kalla dem "tidsoptimister"!

 

Än så är det långt till vår, innan rönn i blomma står...

 

.

 

 

 

 

Det var kattsingen - igen

Lilla Mollie Katt har nu hunnit bli fyra månader, och vuxit lite. När vi har gäster går hon från famn till famn, husets lilla charmtroll. Fast hon har ju sina sidor också… Att slätklättra uppför husses eller mattes långbyxor är t ex väldigt roligt, med alla klätterhakarna utfällda förstås…

Så liten hon är, så skrämde hon faktiskt Nimbus rejält i julas – Nimbus är Sofis vackra La perm katt, brungrå med svart huvud och tassar, med ”persianpäls”. Han är nog så kaxig annars, och busar för fullt med hunden Polly, som är hans ”halvsyskon” – de är i alla fall nästan jämngamla och bor ju ihop. Men vår lilla misse – den begrep han nog inte riktigt vad hon är för något – ”stor som en råtta, luktar nästan som en katt, är inte en hund, låter väldigt konstigt…” Han blev faktiskt livrädd, och morrade långt nere i magen, så fort hon bara kom i närheten av honom. Mollie bara tittade förundrat på honom.

Polly däremot är förstås inte rädd alls – men hon skulle hemskt gärna vilja leka med Mollie! Medan Miss Mollie förnärmat hoppar upp på närmaste bord och blänger ned på hunden. Samtidigt är hon väldigt nyfiken på jycken – och kan slänga ned en undersökande tass…  Ja, de får väl bekanta sig närmare så småningom.

Tre blomkrukrukor har hon – hittills – dragit ned. Tur att matte har ett reservlager i hobbyrummet!

Utmärkt hörsel har hon förstås. Det är helt omöjligt att hinna städa någon av kattlådorna utan att hon kommer rusande och ska ”hjälpa till”.

Något som ingen annan av våra tidigare fem katter har gjort är att stå lull på bakbenen, och dessutom stå och vifta med framtassarna. Hon kan stå på köksbordet och titta ut på fåglarna och så viftar hon åt dem. Våra andra katter har nöjt sig med att tjattra och vifta häftigt på svansen fram och tillbaka. Hon ser faktiskt ut som en liten surikat när hon står så där – ni vet de där gulliga små djuren som finns i Parken och som står på bakbenen och spanar. Någon sur liten katt är hon dock inte! Leker med allt smått som hamnar på golvet. Ett torrt blomblad är jättekul! 

Den här lilla söt-i-katten sover förstås i våra sängar… Hela natten, tills Nille går upp på morgonen, då följer hon med honom, och beställer frukost.

Ett par gånger har hon försvunnit alldeles. Till slut har vi hittat henne instängd i någon garderob eller något skåp. Det är inte så lätt att se när hon smiter in! Man får kolla så man inte klämmer av henne på mitten i en dörr också eller att man råkar trampa på mjukaste kattskinn… För ser sig för – det gör sannerligen inte hon!

/  EO

 

( Du kan få bilden lite större om du klickar i den! )

 

 

Brittas tröja var mycket inbjudande

 

Irma gillade lillkissen jättemycket

 

Matte tycker om blommor också...

 

Elvira gosar med Mollie på julaftonen

 

Julaftonsteve - för alla

 

Polly och Nimbus har öppnat sina egna paket...

 

Fika i mellandagarna. Ann-Margreth är en riktig kattmamma!

Gillestugan används mycket under julhelgerna

 

Ann-Margreths kissar hade vuxit ur kattbädden

 

Här ligger man så skönt...

 

Randig katt i randig säng

 

Tvåhövdad katt?! (Hon rörde nog på huvudet...)

 

Vår lilla "surikat" som viftar åt fåglarna

 

.