Mycket musik

ESU har en föreläsningsserie som heter Min Musik, där fyra olika musikprofiler kommer att berätta om vad just de tycker är just det – Min Musik.  Det kan bjudas jazz, rock, visa, folkmusik…

Idag var det Leif Linnskog som berättade om sin musikaliska resa. Han kallade programmet för ”Från enögd fanatiker till musikalisk allätare”. Och så spelade han upp exempel från sina olika musikåldrar. Från början var det jazz som gällde, där var han ganska länge ”en enögd fanatiker”. Han lärde sig spela både klarinett och saxofon, och spelade sedan dessa både i jazzsammanhang och senare i dansorkestern Eldorados, som han turnerade med under många år. Deras första melodi på Svensktoppen var ”I min lilla lilla värld av blommor”…

Men under åren har han även arbetat på Avesta, där han reste 180 dagar om året… Han har dessutom jobbat i familjeföretaget Linnskogs, och som lektor inom företagsekonomi på Högskolan. Många strängar på sin lyra även här! 

Med åren breddades musiksmaken till att lyssna även på annat som visor med Pär Sörman, skönsång av munkar och korgossar, kletschmer-musik och orgelmusik, bara som några exempel. Kvällskvittret har han också blåst liv i – tillsammans med sonen. Vill han lyssna på något riktigt vackert väljer han Air av Bach – inget dåligt val!  

Men jazzen har han aldrig riktigt släppt – numera spelar han i Retrojazzgruppen, som man kan höra lite varstans i Södermanland.  

Nästa programpunkt i den här serien blir ”En 80-årig resa genom Eskilstuna musikliv”, med Rocco Gustafsson, om fjorton dagar. Det blir nog också intressant!

 

/  Else-Marie Olofsson

 

 

Leif Linnskog med bandspelare för lite

äldre musik, och laptop för den nyare

 

Visst ser högtalaren ut som en lustig gubbe

med ögon, näsa och glad öppen mun?  ;-)

 

 

.

 

 

 

 

Bäst i test

Det brukar alltid vara lite intressant att följa olika tester – ”Bästa pizzan”, ”Bästa mixern”, ”Bästa planteringsspaden”. Fast det senaste testet i Kurren var jag helt ointresserad av – ”Bästa epilatorn”! D v s en rakapparatliknande pryl som drar upp hårstråna på benen med rötterna…  Jodå, jag vet att det finns tjejer som har besvärande hårväxt, tjocka och mörka hårstrån, som de kanske upplever som missklädsamma. För dem kan det säkert vara ett hjälpmedel, det verkar ju effektivt och bra. Men alla andra då?! Detta verkar vara ett led i ”du duger inte som du är”-grejen,  ja enbart för kvinnor då förstås.

Man beräknas alltså köpa sig ett tortyrinstrument för 1.800 kr, för att bli slät och fin. För vem då?? I artikeln står ”epileringen upplevs i regel som mindre smärtsam efter en tids användning” och ”epileringen kan leda till att en del hårstrån blir inåtväxta eftersom man skadar hårtillväxten vid upprepade behandlingar” samt ”huden blir något mer solkänslig direkt efter, så undvik solen ett tag”.

Och då är jag tillbaka där jag började – varför i all sin da’r utsätta sig för detta över huvud taget? I alla de fall där det faktiskt inte behövs!

Gammalmodig? Ja säkert…

Blir nästa test ”Bästa läppförstoringen”?

 

/  Else-Marie Olofsson

Fågelräkningen och fågelbok

Årets fågelräkning ”Vinterfåglar inpå knuten”, där alla som vill kan vara med och skicka in uppgifter om vilka fåglar de sett vid våra matningsplatser, gav inte någon större överraskning som resultat.

Liksom förra året ligger talgoxen etta på topplistan, sedan kommer blåmesen på silverplats och pilfinken på brons. (Förra året var 2an och 3an omkastade bara.)

Tittar man på 10 i topp gäller samma sak här – samma fåglar, men något omkastade placeringar.

De flesta av de tio visade sig också i vår trädgård – utom den granna domherren! Grannar på gatan bakom hade både domherrar och den färggranna steglitsen – men hit ville de inte flyga! Ja, det är ju bara att gilla läget…

Ni som har deltagit i ovanstående aktivitet – har ni sett att man kan få ut statistik på vilka fåglar man sett även åren innan? Och likaså att man kan se vad grannarna på samma gata eller inom samma postnummerområde har anmält? Man går in på Vinterfåglar Inpå Knuten och väljer Statistik, Fågelmatning, och fyller sedan i adressen. Om man skriver in enbart gatunamnet utan numret få man upp alla som skickat in från samma gata, och skriver man enbart in postnumret får man alla fågelanmälningar inom det numret. Där kan man se adresserna på dem som anmält, och namn (förnamn, inom parentes) på anmälarna. Lite kul – tycker en kalenderbitare som jag… (som kollade in vilka fåglar jag sett de senaste fem åren bl a.)

Vill man istället få reda på vilka fåglar som setts på flest matningsplatser (inte i flest antal, alltså) så finns det också uträknat på en annan webbsida. Så här ser listan ut för de mest besökande fågelsorterna:

1. (1)   Talgoxe – 98 % av anmälda matningsställen

2. (2)   Blåmes – 94 %

3. (7)   Skata – 74 %

4. (6)   Koltrast – 69 %

5. (13) Nötväcka – 64 %

6. (3)   Pilfink – 53 %

7. (6)   Domherre – 47 %

8. (18) Större hackspett – 45 %

9. (5)   Grönfink – 43 %

10. (17) Entita – 31 %

Talgoxen fanns alltså representerad på hela 98 % av matningsplatserna!

(Siffran inom parentes visar vilken plats i totallistan de hade fått i år.)

ESU hade ett intressant föredrag, också om fåglar, onsdag den 17 februari. Det var författaren Tomas Bannerhed som hade ett trevligt samtal på Royals scen med förläggare Svante Weyler om den förres nya bok, "I starens tid". Roligt och informativt, både om Tomas Bannerhed själv, hans förra bok "Korparna" (som fick Augustpriset) och förstås den nya boken. Som är illustrerad av härliga foton av Brutus Östling. En riktig godbit! Om man köpte den där fick man den signerad också, ”med bevingade hälsningar”. Kunde inte motstås!

Man kan få pippi för mindre….

 

/  Else-Marie Olofsson

 

 

Och segraren blev... Talgoxen

med Blåmesen som en god tvåa

 

Pilfinken kom på en hedrande tredjeplats...

 

.

 

 

 

Hjärtliga Valentin-hälsningar

Har sett att det är lite diskussion i tidningarna om det lämpliga i att uppmärksamma någon vid Valentin/Alla hjärtans dag. Själv tycker jag att det är ett trevligt och egentligen helt anspråkslöst firande – skickar gärna ett kort till barn och barnbarn, per post eller via mail. Rara hälsningar kan man väl aldrig få för många av?

Sedan är det klart att handlarna hakar på, så mycket de kan… Men det behövs faktiskt inte alls några dyra röda rosor (även om de förstås är ljuvliga!) eller hjärtformiga chokladaskar, eller T-shirtar med diverse hjärtetryck, eller vad de nu kan hitta på. I det här fallet är jag faktiskt bergfast övertygad – Det är tanken som räknas!

Kram och varma hälsningar på Alla Hjärtans Dag!

 

/  Else-Marie Olofsson

En annan sorts ros...

 

Årets allra första lilla vasbukett

 

Den tidiga rosa julrosen, med blad av

heuchera americana som sällskap

 

.

 

 

 

 

 

Nu blommar det vid asfalten!

När jag cyklade hem från vattengympan i fredags förmiddag tvärnitade jag med cykeln – men vad är det där i rabatten? Buskar, med röda små tofsar. Tre buskar fanns det –  och det som blommade var den röda varianten av trollhassel! Härligt!

Nu kan såna här små raringar börja blomma redan före jul, så det var förstås inte så märkvärdigt – men ändå överraskande! Trollhasseln finns ju även i en gul variant, blommar vid samma tider, så den kan säkert också finnas någonstans nu. Om det blir frost igen så tar buskarna bara igen sig lite, och kommer med nya tag när det töar på nytt! Jag har läst mig till att de även ska ha vacker höstfärg, så man kanske skulle försöka få plats med en buske, någonstans…

Ibland blandar folk ihop trollhassel med ormhassel – ni vet de där buskarna med slingriga vackert formade grenar, men det är alltså de här som heter så – kanske inspirerade av rufsiga trollfrisyrer?

/  Else-Marie Olofsson

 

 

Rabatt vid cykel- och gångbanan

 

Rufsigt söta blommor!

 

Med Köpmangatan i fonden

 

Rara buskar vid ån

 

Mot Tingsgården

 

Ingen rädder för kylan här!

 

Istället för fastlagsfjädrar!

 

 

 

.