Min
favoritbacke så här års är förstås Sofiebergsåsen, med alla backsipporna. Se
det är ett riktigt vårtecken!
Man
står i häpen förundran varenda gång – hur kan det finnas en så stor och vacker
vild blomma här i kalla Norden – och så många backsippor på ett och samma
ställe!
Det
är många andra som också har Sofiebergsåsen som utflyktsmål. Parkeringen var
full
och
det kom och gick folk hela tiden. Ja, någon trängsel blev det förstås inte för
det…
Fortfarande
var det många av sipporna som var i knopp. Och de bugade ödmjukt mot marken,
för solen lyste inte, utan regnet hängde i luften.
Vi
hann i alla fall fika ute i naturen – kaffet smakar väl aldrig så bra som ute i
grönskan! Och inte förrän i bilen hem började det att regna.
/ EO
( Bilden blir lite förstorad om man klickar i den! )
Bladsprickning kan också vara vacker.
Kanske är det druvfläder?
En av många...
Backsippor överallt...
Fast de är inte lätta att se på bild
Det är inte lätt att veta var man ska sätta fötterna!
Min planta hemma har inte vågat sig ur
sin ludna knopp - men så sitter den inte
i en varm södersluttning heller!
Raringar...
Hotfulla moln - smargadgrön åker
Där borta regnar det allt!
Tallen är vindblåst åt alla håll
Inte bara vi hade kaffekorg med
Kommer att tänka på dikten om Jan Ersa och
Per Persa som aldrig höll sams...
Fast de här verkar ju vara kompisar
--------------
Dags att åka hem och städa rabatterna!
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar