Rosenbönan: Djurlivligt

Småfåglarna är ganska underhållande så här års. De har sina sovbon högst uppe i klätterhortensian på husets bakvägg. Runt kl 17.00 tycker de att det är dags att törna in – eller i alla fall bestämma bakom vilken kvist var och en ska sova så småningom. Då utbryter ett kvittrande utan like…. Tills alla har hittat en bra plats. Går man sedan ut när det har börjat skymma för att hämta in lite persilja eller plocka in några luktärter då blir det oro i sovgemaken och de grälar högljutt på oss – ”Komma här och störa! Vi hade ju gått i säng, faktiskt!!”

Annars är det ju mest trädgårdssniglar och insekter som vi har i trädgården. Ja, och så katten förstås… I år har vi fått tillskott i faunan – en grävling har hittat hit några gånger. Vi såg konstiga små gropar, och en ganska stor grop – med ett innehåll av halvsmälta bär. Efter att ha konsulterat Naturhistoriska fick vi besked – det var en toagrop för grävling! Förhoppningsvis har den sedan hittat andra jaktmarker…

I Norrland på semestern var det ovanligt många renar på vägen, en del år ser man inte en enda.

Något som vi aldrig sett förr var en stor grön skalbagge – en myskbock, enligt vår insektsbok. Den satt och gonade sig på en sen Thalia-narciss hos Mariana Mattsson i Norrbyberg. Långa eleganta antenner hade den.

Hemma i Eskilstuna igen blommade det ju för fullt, vilket lockade allehanda fjärilar. Tre amiraler satt på syrenhortensian, och nu senast var det den vita solhatten som lockade till besök. Rosenflockeln är också en uppskattad fjärilsrestaurang, där vi har sett både påfågelsfjärilar och mängder av humlor och bin. Fast det är inte alltid man hinner dit med kameran…

Bärskörden har varit god i år – så tack alla små bevingade vänner!

/ Else-Marie

(Förstorad bild? Klicka i fotot!)