Rosenbönan: Nationaldag och 150-årsjubileum

Den 6/6 var det inte bara Nationaldag utan även 150-årsjubileum för Sofiero Slott. Det firade de med att ha hela Helsingborgs nationaldagsfirande där, och med kungliga gäster och en konstutställning i slottet med verk av sex generationer kungligheter. I ordningsföljd: Oscar II, prins Eugen, kronprinsessan Margareta, (gift med Gustaf VI Adolf), Sigvard Bernadotte, Margrethe II av Danmark, och prins Carl Philip.

Det var lång kö till utställningen, men framåt kvällen när det var lite lugnare, fick även vi chansen att få en snabbtitt.

Att Oscar II gärna ägnade sig åt poesi är väl inte så allmänt bekant? Att prins Eugen målade tavlor vet väl många i Eskilstuna däremot – det var ju han som målade tavlan med Sundbyholms slott, som även var telegramblankett i gamla tider. Kronprinsessan Margareta målade, gärna motiv från Sofiero, och var dessutom en mycket duktig trädgårdsdesigner, som tillsammans med maken har lagt grunden till den vackra trädgård som nu finns där. (Dessutom fick alla, både i familjen och gäster, lov att delta i trädgårdsarbete på förmiddagarna, för att sedan få ledigt på eftermiddagen!) Sigvard Bernadotte är ju en känd designer, både av silver och av vardagsföremål – vem har inte haft en ”Röda Klara” i köket, Nils-Johans konservöppnare! Dronning Margrethe var representerad både genom broderier, bl a på biskopskåpor, och genom teckningar och tavlor. Hon hade t ex – under pseudonym – deltagit i en tävling om illustrationerna till den danska utgåvan av Tolkiens Sagan om Ringen – och vann den! Prins Carl Philip slutligen går ju i Sigvard Bernadottes fotspår och designar porslin och prydnadsföremål.

En helt ny trädgårdsavdelning på 2000 kvm invigdes också, design landskapsarkitekt Mona Wembling. Jubileumsträdgården. Den är förstås, som alla nya trädgårdar, inte fullväxt, men kommer nog att bli jättefin. En ytterligare utställning fanns i Orangeriet, design Sara Bratt. Den heter Salongen och ska få oss att tänka tillbaka på 1800-talet med äkta mattor, medaljongtapeter, palmer på piedestaler och en begynnande förtjusning i exotiska växter. För att få sådana till Europa måste ju växtsamlare resa runt i hela världen och samla plantor och frön. En uppfinning från den tiden är växtskåpet, som kom till av en händelse. Doktor Ward, London, ville föda upp fjärilar, och satte då larver och lite växter i en glaslåda. Där upptäcktes det att växterna då klarade strapatser betydligt bättre, och att lådan var synnerligen lämpad att hämta hem växtmaterial från varma länder!

Programmet från stora scenen var fint och varierande – från barnkörer till ljuvaste skönsång av den sydafrikanska sopranen, Pumeza Matschikiza, som bl a sjöng Oh mio babbino caro… Kungen höll ett utmärkt tal, innan han och drottning Silvia återvände till Stockholm, för att även övervara firandet på Skansen. Det sjöngs förstås både nationalsången och kungssången under konsertprogrammet. Konferencier var Johan Wester.

Man kunde gå en tipsrunda runt om i parken, och det var nog ett bra sätt att få oss besökare att söka sig till även mindre iögonfallande platser. Det var kluriga frågor, så vi hade nog inte så många rätt… Det var folkdans, musik av olika slag och improvisationsdans på olika ställen i parken också. Och uppvisning av olika sporter. Något som vi tyärr missade var Cirkus Cirkörs lindanserska, Tatiana, som gick på lina tvärs över den breda – och djupa – ravinen, där det har planterats massor av rhododendron. Där var det så tjockt med folk att det bara var att resignera. Barnen hade flera egna trevliga aktiviteter att delta i.

Många barn hade förstås flaggor i händerna, beredda att vifta med dem när kung och drottning passerade förbi – vilket de gjorde på ganska nära håll, men med avspärrningar emellan förstås. Och med folk i flerdubbla led bakom linorna.

En bro är planerad över rhododendronravinen, så att även rörelsehindrade och barnvagnar ska kunna få se blomprakten utan besvär. Den kommer att heta Sofias Bro. (Efter drottning Sofia förstås, som bodde här allra först.) Det har varit utlyst en arkitekttävling, och vinnande bidrag fanns att se. ”Det första spadtaget” togs nu av kungen. Det såg ut att bli en vacker bro, som ska smälta in fint i parken.

Vi var lite rädda att den tidiga sommarvärmen skulle ha gjort att rhododendronbuskarna hade blommat över, och visst fanns det några som hade gjort det, men det allra mesta var fortfarande väldigt vackert och omväxlande - vi fick vårt lystmäte! Att det finns så många sorter, former och färger! En sån tur att det även finns kungliga trädgårdsnördar!

Vår egen buske hemma, en alldeles vanlig, blommar också för fullt. Det är en härlig årstid!

/ Else-Marie

( Bilden blir lite större om Du klickar i fotot! )