Rosenbönan: Enköpings Trädgårdsdag 2017

Flera år har vi sagt att vi borde åka till Enköping när de har sitt årliga Trädgårdsevenemang, men det har aldrig blivit av. Förrän nu!

Mellan kl 11.00 och 16.00 hade vi jämt göra att hinna titta på så mycket som möjligt. Det låter sig egentligen inte göras på en enda dag… Särskilt om man vill hinna titta på några av parkerna också – det hann inte vi. Bara Drömparken – och parken med enbart annueller. Fast det fanns många aktiviteter att delta i, om man ville (och hann). Insektsvandring i Drömparken lät roligt men det hanns inte med, däremot deltog vi i en guidad visning av parken, ledd av den förre stadsträdgårdsmästaren, Stefan Mattson, han som kom med originalidén. Med hjälp av Piet Oudolf, ritades och anlades den första delen av Drömparken.

Varje perenn fick hela 3 kvadratmeter att husera på, så då blir det ju ordentliga färgfält. (Men vem har så mycket plats…) För att underlätta skötseln av hela den stora parken klipper man ner alla perennerna på våren med trimmer, uppifrån och ner, så att det bara blir en massa mindre kvistar kvar på marken. Dessa makas sedan bara in lite åt mitten – för att förmultna och ge mat åt maskarna. Lite gödning uppepå det när perennerna börjar synas. När sommaren är slut finns inget kvar av de gamla kvistarna. Och någon kogödsel behövs inte, eftersom växterna får så mycket växtmaterial ändå som ger en lucker bädd.

Man kunde få binda en bukett, och välja blommor ur massor av hinkar. Kostade 100:-, men då fick man förstås även ta med sig buketten hem. Det hann vi inte ägna oss åt, men skaffa sig lite inspiration till egna buketter hemma kunde man ju göra. Njöt i fulla drag av Drömparkens vackra blomster gjorde vi ju också förstås.

I doktor Westerlunds trädgård sedan var det dukat till tårtkalas. Långa rader av hembakta tårtor – när någon sort började ta slut kom det genast ut nya. En stor tårtbit kostade 25:- plus kaffe. Solen sken, en kör sjöng vackert i ena änden av trädgården. Kan man ha det mycket bättre...?

Grädden på – om inte på tårtan – så på moset, var förstås slutligen alla växtstånden som var uppställda i Skolparken. Trettio stånd allra minst, och allihopa fulla med växter. Privata odlare och proffs. Mums för Måns, om man är en växtnörd… Om jag köpte något? Jamen, inte kan man väl komma hem tomhänt när man är på växtmarknad?! En kärleksört med röda blad och dito blommor fick följa med hem till Eskilstuna. Den heter ”Karfunkelstein”, som betyder Granat, den där röda stenen ni vet.

Innan vi slutligen vände kosan hemåt letade vi upp den park som innehåller två långa rabatter med enbart sommarblommor. Där stod J P Johansson staty – d v s stadens store man, han som startade Bahco, och uppfann skiftnyckeln. Det kunde väl passa som avslutning för oss Eskilstuna-bor!

/ EO

( Vill du ha bilden lite större? Klicka i fotot! )